Konsekvenserna är påtagliga: när alla resurser går åt till att jaga kriminalitet i form av mörkertal som inte kan beläggas, hamnar de verkliga utmaningarna inom assistansen – minskat stöd och en ersättning som inte håller jämna steg med kostnaderna – i skymundan.

Rapporten Assistansen och miljardmyten är en genomgång av offentliga data från statliga utredningar, myndighetssamverkan och politiska åtgärder de senaste tjugo åren. Sammanställningen visar att gapet ökar, skattade belopp har blivit allt högre, men konstaterad omfattning, återkrav och rättsfall förblir grovt räknat 100 miljoner kronor årligen, oavsett hur mycket kontrollåtgärderna ökat.

– Efter snart tjugo år med samma mönster finns bara två möjliga förklaringar: antingen är statens kontroller och åtgärder anmärkningsvärt ineffektiva, eller så har man gissat fel. Vår genomgång pekar tydligt på det senare, säger Jonas Franksson, ordförande STIL.

Brå, Försäkringskassan, Ekobrottsmyndigheten, Pensionsmyndigheten och Socialdepartementet hör till de som kritiserat miljardskattningarna. Beloppen, tillsammans med enskilda berättelser om brottsupplägg, har med tiden kommit att tas som bevis för att assistansen är motorn i den kriminella ekonomin. Det har gett upphov till en omfattande apparat av myndighetssamverkan.

De redovisade samverkanstimmarna inom endast det nationella nätverksarbetet i OB-satsningen och A-krim är enligt myndigheterna själva 508 årsarbetstider för 2025, ett värde på cirka 2,1 miljarder kronor. Enligt samma rapporter är detta den mindre delen av arbetsinsatsen i samverkan, det mesta sker på Regionala underrättelsecenter. Arbetstiden för detta finns inte i nätverkens budgetar, utan tas från myndigheter som Försäkringskassan, Socialtjänsten och Polisen.

Självklart behövs effektiv kontroll i ett system som fördelar stora offentliga medel. Det vi efterlyser är att besluten grundas i verklighet.

Rapporten finns i sin helhet på stil.se/miljardmyten

Skattningar jämfört med konstaterade felaktiga utbetalningar

FUT-delegationen, 2007: Experter uppskattade felaktiga utbetalningar till 1,2 miljarder kronor årligen. De konstaterade en mätbar omfattning på 150 miljoner kronor.

Samverkansuppdrag lett av ESV 2011: Experter uppskattade felaktiga utbetalningar till 2,1 miljarder kronor årligen.

SOU 2012:6: Experter uppskattade felaktiga utbetalningar till 2,8 miljarder kronor årligen. De konstaterade en mätbar omfattning på 89 miljoner kronor.

Försäkringskassan 2016: Svar på regeringsuppdrag, uttrycker reservationer mot expertmetoden och uppskattar felaktiga utbetalningar till 1,6 miljarder kronor årligen.

KUT-delegationen, 2019: Experter uppskattade felaktiga utbetalningar till 3,3 miljarder kronor. De konstaterade en mätbar omfattning på 95 miljoner kronor. Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Ekobrottsmyndigheter svär sig fria från metoden och slutsatsen genom särskilda yttranden.