Personlig assistans är en av de mest genomgripande frihetsreformerna som Sverige har genomfört i modern tid. Denna lagstadgade rättighet möjliggör ett självständigt liv i samhällsgemenskapen. Ändå har tusentals människor det senaste decenniet förlorat rätten till personlig assistans.

– Sedan regeringsrättsdomen 2009 har vi konsekvent lyft att dagens system har allvarliga brister, framförallt i hur behovsbedömningar fungerar. Det är välkommet att regeringen nu tar till sig av rörelsens kritik och gör en översyn, säger Jonas Franksson, ordförande STIL.

Utredningens direktiv är breda: bedömning av grundläggande behov ska analyseras, liksom möjligheterna att använda internationell klassifikation av funktionstillstånd, schabloner och funktionsförmågeutredningar.

– Vi ser positivt på det breda uppdraget. Samtidigt är det oroande att schabloner och internationell klassifikation nämns som möjliga verktyg. Tydlighet och förutsägbarhet är nödvändigt, men inte på bekostnad av det individuella perspektivet. Syftet med personlig assistans är att varje människa ska kunna leva sitt liv på egna villkor, och det kräver individuella bedömningar, säger Jonas Franksson.

STIL har tidigare tagit fram konkreta förslag (LSS 2.1) på hur en ny lagstiftning kan utformas, grundade i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

– Utredningen måste utgå från FN-konventionen, som är tydlig med att personlig assistans är en mänsklig rättighet, inte en förmån. Vi förutsätter också att funktionsrättsrörelsen och IL-rörelsen får en central roll i processen. Det är en förutsättning för att förslagen ska leda till verklig förändring, avslutar Jonas Franksson.