Martin lever med en CP-skada som innebär att han behöver stöd med att äta, kommunicera och gå. Efter att han lärt sig stå självständigt i 30 sekunder förlorade han sin personliga assistans. Enligt kommunen är skadan inte längre varaktig.

Anders lever med en progressiv muskelsjukdom och har tidigare haft personlig assistans 13 timmar om dygnet. Trots flera intyg från läkare, arbetsterapeuter och assistenter förlorade han 2022 all sin assistans. I dag kommer han inte ut genom dörren. Sin treåriga sons liv får han följa från mobiltelefonen.

Det är två personer i två kommuner. Men det är inte två undantag. Sedan 2015 har närmare 3 000 personer förlorat rätten till personlig assistans. Att åka ur personkretsen är den nya trenden, och konsekvensen är att det inte ens görs någon bedömning av vilka behov personen faktiskt har.

– Ett illojalt sätt att tillämpa lagen, konstaterade Andreas Pettersson, lektor i juridik vid Södertörns högskola, vid paneldebatten i Malmö i maj.

Alla pekar på någon annan

I både Uppsala och Malmö återkom frågan om vem som bär ansvaret för att människor lämnas utan stöd. Niklas Altermark, docent vid Lunds universitet, sammanfattade att när tillräckligt många instanser kan skylla på varandra försvinner möjligheten att utkräva ansvar.

Samtidigt har kommunerna större möjligheter än vad de själva hävdar:

– Kommunen har alltid rätt att göra en egen bedömning. Juridiken sätter ribban för lägsta nivån, men kommunen får alltid göra bättre, sade Andreas Pettersson, som också rådde kommunerna att sluta överklaga positiva beslut i förvaltningsdomstol.

Verkliga problem i skymundan

Sedan 2015 har närmare 3 000 personer förlorat rätten till personlig assistans. Samtidigt har samtalet om personlig assistans förflyttats från frihetsreform till påstått riskområde för organiserad brottslighet. 

STIL har granskat dessa påståenden i rapporten Assistansen och miljardmyten, som sammanställer tjugo år av offentliga data. Genomgången visar hur de skattade beloppen växer till miljardklassen medan konstaterad omfattning förblir omkring 100 miljoner per år, oavsett hur mycket kontrollåtgärder som satts in. Samtidigt faller de verkliga problemen ur debatten: människor får inte det stöd de behöver, och ersättningen är så låg att seriösa anordnare inte längre kan bedriva assistans. De åtgärder som skulle göra skillnad på riktigt uteblir.

– Det är en självklarhet att ett system som fördelar stora offentliga resurser måste ha regler, uppföljning och möjlighet att stoppa allvarliga fel, säger Jonas Franksson, ordförande STIL.

– Samtidigt får det inte överskugga de utmaningar som många av oss möter varje dag – indragna rättigheter och uteblivet stöd som leder till utanförskap och vanmakt. Dessutom har vi en ersättning som inte följer kostnadsutvecklingen och som gör det väldigt svårt att rekrytera personliga assistenter.

För Martin, Anders och tusentals andra är medial debatt och politiska beslut inte något abstrakt. Det är skillnaden mellan att komma ut genom dörren och att inte göra det. Mellan att leva och att knappt överleva.

Vad händer efter valet? Välkommen på filmvisning och paneldebatt i Stockholm 31 augusti: Paneldebatt och filmvisning Stockholm - STIL

Datum: 31 augusti
Tid: 17:30-20:30, inklusive paus och mingel
Plats: Downtown Camper by Scandic, Brunkebergstorg 9, Stockholm

Vilken riktning personlig assistans tar avgörs av de som sitter vid makten efter den 13 september – i riksdagen och i kommunhuset.

Anmälan sker senast 25 augusti.