STIL har i 40 år gått före genom att utmana normer och driva nya lösningar. När idén om personlig assistans lanserades möttes den av skepsis, men med envishet, mod och målmedvetenhet blev den verklighet. STIL-priset Hjärter Ess är en hyllning till just det nytänkande som vågar utmana och förändra.

Årets pristagare, Jamie Bolling, är en person där idéerna aldrig sinar. Som ordförande för nätverket European Network of Independent Living (ENIL) och organisationen MyRight, som verksamhetsledare för Independent Living Institute (ILI), och som projektledare för Disabled Refugees Welcome har hon i över 30 år lett förändring inom en rad områden på både nationell och internationell nivå.

– Men jag har inte gjort det själv, säger Jamie med ett leende. Jag har alltid många idéer och gillar när mycket händer samtidigt, men jag har inte åstadkommit det ensam. Förändring skapas tillsammans.

Att samla kraft tillsammans är återkommande i Jamies berättelser. I projekt och kampanjer som Freedom Drive och i nätverk för migranter med funktionsnedsättning skapas mötesplatser där människor kan träffas och utbyta kunskap och erfarenheter, men också samla kraft.

– Det är viktigt att mötas. Det gör att man kan inspireras av varandra. För inget land är perfekt och vi kan alltid lära av varandra. Sydafrika har till exempel en mycket bättre grundlag än Sverige, säger Jamie.

Samtidigt, betonar Jamie, handlar inspiration inte om att jämföra levnadsvillkor mellan länder.

– Mänskliga rättigheter handlar om att alla medborgare i ett land ska ha det lika bra, med rätt till skola, arbete, självbestämmande. Vi kan lära av andra länder för att undvika gamla misstag, men jämförelserna ska ske inom landet.

 Independent living, alltså att alla människor ska ha lika möjligheter till val och kontroll i sina liv oavsett funktionsförmåga, är inte en självklarhet. Varken i Sverige eller internationellt. Men det finns mycket som är positivt i Sverige. Jamie fortsätter:

– Jag brukar säga att det är tur att jag ramlade av just den där svenska hästen, för hade det varit en häst i USA eller någon annanstans hade jag kanske lämnats på äldreboende eller institution.

 

Det är tufft på många håll just nu, men det finns hopp även i mörka tider”

Jamie Bolling

Samtidigt har Sverige de senaste femton åren sett en oroande utveckling där mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning kraftigt gått tillbaka. Rättigheter som har varit givna är nu starkt ifrågasatta. Individuella rättigheter dras in, diskriminering ökar och hinder byggs. Men Jamie är ännu hoppfull:

– Ge inte upp. Nu i veckan röstade Norge igenom att FNs konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning blir en del av norsk lagstiftning, och dessutom läggs under lagstiftningen för mänskliga rättigheter. Det är stort. Jag ser också många unga som börjar ansluta sig till independent living-rörelsen och det ger mig hopp, att våra röster kommer bäras vidare av nästa generation. Det är tufft på många håll just nu, men det finns hopp även i mörka tider, avslutar Jamie.

 

Fotograf: Anna Jarlhäll