STIL-priset Hjärter Ess

Pia Hammargren driver sedan 15 år plattformen Funkibator i Växjö. Namnet är en sammanslagning av orden funktionshinder/funktionsnedsättning och inkubator i betydelsen av gynnsam växtmiljö. 

Motivering: STIL-priset, Hjärter Ess, instiftades för tjugo år sedan för att just uppmärksamma pionjärer som vågade tänka nytt och genomföra något utöver det vanliga. Att våga testa nya tankar och att låta tusen idéer, likt tusen blommor, blomma har alltid varit ledstjärnan för STIL. 

Årets pristagare, detta jubileumsår, är en person som arbetar helt i den andan. Hon har inte bara genomfört en idé, utan skapat ett helt växthus där nya idéer kan växa och frodas och utvecklas till innovationer som förändrar världen.

Idag har Funkibator en egen hjälpmedelsbutik, en egen mediebyrå och ett eget bokförlag bland mycket annat. Funkibator är en av ägarna till Mästeriet, ett annorlunda och kreativt föreningshus i Växjö och är drivande i ett internationellt arbete för att förse personer i Ukraina med hjälpmedel. 

För att med enorm passion och idérikedom skapat ett växthus för idéer och innovationer som förändrar liv och samhällen tilldelas Pia Hammargren STIL-priset, Hjärter Ess, 2024. 

Margareta Persson är författare till flera böcker om funktionsrättsrörelsens historia. Susanne Berg har skrivit funktionsrättsförbundet DHR:s samt den svenska Independent iiving-rörelsens historia. 

Motivering: För att förstå sin samtid måste man kunna sin historia. För att veta hur man ska agera när mänskliga och medborgerliga rättigheter ifrågasätts och monteras ner så behöver man känna till den hårda kamp som har bedrivits för att uppnå dessa rättigheter. För att inte upprepa historiska misstag behöver vi kunskap om varför vårt samhälle ser ut som det gör. Intresset från professionella historiker att skriva vår har oftast varit svalt. Istället har enskilda pionjärer inom rörelsen tagit ansvaret att forska, skriva och berätta om vår historia för en bredare allmänhet. 

För historiska pionjärinsatser i nedtecknandet av vår gemensamma historia och för att med stort skarpsinne och pedagogisk finess ha visat hur man kan undvika att göra vår historia till vår framtid tilldelas Margareta Persson och Susanne Berg STIL-priset 2023. 

Christine Bylund är forskare, scenkonstnär och aktivist. 2022 var hon skådespelare i Dramatenföreställningen Liv, död, sex, pop och disputerade med sin avhandling om hur personer med normbrytande funktionalitet upplevt möjligheterna att ha relationer och familjeliv, från 1940-talet till idag. 

Motivering: De senaste tio åren har vi befunnit oss i en rättighetspolitisk backlash. Dagligen har vi kunnat läsa om neddragningar och nedskärningar av rättigheter och reformer som vi trodde att vi kunde ta för givna. I rapporter och krönikor, i föreläsningssalar och på teaterscener har årets pristagare oupphörligt och under många år visat att det finns en funktionsmaktsordning som ger konkreta negativa konsekvenser i människors vardag. 

Genom sin förmåga att befinna sig på akademins, scenkonstnärens och aktivistens plattform samtidigt, tillsammans med sitt stora patos för rättvisa och förmåga till intersektionella analyser har hon både korsbefruktat världar och fördjupat sitt budskap. 

För att outtröttligt och på en mängd olika arenor ha visat hur funktionsmaktordningens förtryck verkar och vilka konsekvenser den har gett i den svenska välfärdsstaten, tilldelas Christine Bylund 2022 års STIL-pris Hjärter Ess. 

Finn Hellman är journalist och funktionsrättsaktivist. 

Motivering: Årets STIL-pristagare har under de senaste trettio åren tålmodigt och pedagogiskt uppmärksammat diskriminering var helst det har uppkommit. Under 90-talet var han med och introducerade civil olydnad som arbetsmetod i funktionsrättsrörelsen, genom en rad uppmärksammade aktioner mot samhällets otillgänglighet. 

Årets pristagare har genom journalistik, film och politik fortsatt att belysa vårt självgoda samhälles otillgänglighet. Han har bland annat uppmärksammat diskrimineringen av ledarhundsförare i Sverige och har under det senaste året påvisat den undermåliga kvaliteten i Myndigheten för tillgängliga mediers (MTM) inläsningar – med många språkfel, konstiga biljud och till och med snarkningar. 

För att på ett enastående pedagogiskt, okonventionellt och humoristiskt sätt gång på gång belysa samhällets förtryck och diskriminering tilldelas Finn Hellman STIL-priset Hjärter Ess 2021.  

Nora Eklöv är journalist och generalsekreterare för Förbundet Unga Rörelsehindrade 

Motivering: Genom att i skrift, tal, samtal och aktioner ständigt berätta om sin kamp, så sätter Nora Eklöv också ljus på de tusentals andra som är i samma situation. Hon berättar om ett land där det kommunala självstyret väger tyngre än individuella rättigheter, där ratificerade konventioner inte är annat än fina ord på ett papper, och där indragna rättigheter bara förvandlas till siffror i statistiken. 

Nora Eklövs kamp för att sätta ljuset på hålen i Sveriges välfärdsgolv, har tagit henne till mitten av det svenska medieljuset och vidare till FN-skrapan i New York. Från aktioner vid stadsdelskontor och utanför riksdagen, till att få lagförslag döpta efter sig av socialministern. Med sin över tre år långa kamp är Nora Eklöv också en förebild för alla att aldrig ge upp kampen för sina rättigheter. 

För sin tydlighet, uthållighet och förmåga att förvandla sin personliga kamp till en större kamp för mänskliga rättigheter i Sverige tilldelas Nora Eklöv STIL-priset Hjärter Ess 2019. 

Andrea Bondesson är jurist och har arbetat med FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.  

Motivering: Som jurist i projektet ”Från snack till verkstad” har hon tydligt och pedagogiskt visat hur de internationella konventionerna fungerar och inte fungerar med svensk lagstiftning. Hon har också varit med och drivit och vunnit ett av få fall i Sverige på funktionshinderområdet där domstolen prövat målet utifrån internationell rätt. Andrea Bondessons insats visade inte bara att konventionerna kan användas i praktiken, utan också att juridiken är ett område som vi kan använda oss av för att stärka de mänskliga rättigheterna även i Sverige.

För att på ett lysande sätt ha visat i teori och praktik hur de internationella konventionerna kan användas som ett verktyg i svensk lagstiftning tilldelas Andrea Bondesson 2018 års STIL-pris, Hjärter Ess. 

Emily Munthén står bakom Riksföreningen Grunden för personer med normbrytande intellektuell funktionalitet. 

Motivering: Rätten till en utbildning som ger verktyg för att få ett jobb. Rätten att få lön för sitt arbete. Rätten att få tala för sig själv. Rätten att själv få bestämma över sitt liv. De flesta människor ser det som självklart. 

Men för vissa av oss är kampen för självklarheter ständigt pågående. Årets STIL-pristagare har varit en ledstjärna i den kampen. Genom att kritisera särlösningar som till exempel särskolan och en segregerad arbetsmarknad. Genom att hela tiden upplysa om att alla ska få en rimlig lön för de jobb dom gör. Och genom att ha varit med och organiserat personer i riksföreningen Grunden, som givit personer som sällan blir lyssnade på en plattform att tala från. 

För att ha fört en outtröttlig och tydlig kamp på ett sätt som även invecklingsstörda begriper, och för att ha satt ett skarpt ljus på en diskriminering som allt för länge har fått pågå i det tysta, tilldelas Emily Muthén 2017 års STIL-pris, Hjärter Ess. 

Yasmin Nilson är journalist och Max Arehn är filmklippare. 

Motivering: Årets pristagare skapar porträtt av människors självklara och vardagliga kamp för ett värdigt liv. I närmare femtio timslånga radiointervjuer ger de utrymme åt bland annat aktivister, elitidrottare, medieprofiler och kulturpersonligheter som alla på olika sätt är profiler i den funktionshinderpolitiska kampen.  

Årets pristagare ger möjlighet till fördjupade erfarenheter och historier som annars inte uppmärksammas i media, eller bara flimrar förbi som korta artiklar. Genom att ge röst till de som själva berörs och ge dem tiden att själva få berätta sin historia, synliggör årets pristagare erfarenheter som tidigare varit osynliggjorda.

För att på så vis ha gjort världen lite större, tilldelas Yasmin Nilson och Max Arehn bakom Timglaset Pod 2016 års Hjärter Ess. 

Iki Gonzalez Magnusson är dansare, dj och kulturskapare. 

Motivering: Kulturvärlden ses ofta som progressiv och öppen. Ur ett bredare perspektiv är kulturvärlden alldeles för ofta instängd och konservativ. Den behöver skakas om och öppnas upp, och få personer har skakat om i kulturvärlden de senaste åren som Iki Gonzalez Magnusson.  

Som grundare till den normkritiska kulturföreningen Utopia demokratiserar, utvecklar och fördjupar Iki Gonzalez Magnusson de kulturella uttrycken. Bara under det senaste året har hon varit med och tagit fram en seriebok i ljudboksformat, en graffittutställning framställd via läppsynk, producerat normsatiriska kortfilmer och tagit fram en taktil sexbok. Dessutom har hon hjälpt till att framställa ett helt tillgängligt scenrum för en produktion på Stockholms Stadsteater, koreograferat dansföreställningar och gjort normkritisk poddradio.  

För ett enastående arbete med att demokratisera, tillgängliggöra och humoristiskt ifrågasätta kulturvärlden och därigenom utveckla den konstnärliga kvaliteten, tilldelas Iki Gonzalez Magnusson STIL-priset Hjärter Ess 2015. 

Nora Sandholdt, Anna Oredsson och Erika Nilsson drev det framgångsrika projektet Mamma pappa lam. 

Motivering: Att kunna vara förälder oavsett rörelseförmåga borde vara en självklarhet. Trots att detta har påtalats gång på gång under åren, genom flera initiativ av organisationer och privatpersoner, ifrågasätts fortfarande rätten till föräldraskap av politiker, kommunala handläggare och personal på mottagningar och sjukhus. Att fler stöter på svårigheter när det gäller rätt till stöd och service i sitt föräldraskap.  

Årets pristagare har gjort en närmast heroisk arbetsinsats för rätten att kunna vara förälder oavsett rörelseförmåga. Deras arbete understryker att det är vi som själva har erfarenheten som är experterna. De har föreläst på nästintill alla barnmorskeutbildningar i Sverige, på samtliga universitetssjukhus och en rad regionsjukhus. Pristagarna har även jobbat intensivt för att stärka unga i ambitionen att skaffa barn. De har dessutom startat Facebookgruppen Föräldrar i rullstol, som är ett forum som just nu samlar 300 föräldrar med någon typ av rörelsehinder. 

Anders Westgerd är verksamhetsledare på GIL, Göteborgskooperativet för Independent Living, och känd för många kampanjer som utmanar perspektiv och normer. 

Motivering: Individuellt stöd och tillgänglighet för alla oavsett funktionsuppsättning är rättigheter som ger basala förutsättningar för delaktighet och jämlikhet. Inte sällan möts människor på grund av sina funktionsuppsättningar av välvilja. Det är oftast gott, inte alltid. Under ytan finns ofta något som skulle kunna beskrivas som en missriktad välvilja. En snällhet som i grunden är ett ställningstagande om ”svaghet”. Det ger en bild av att en med funktionsnedsättning alltid ska tas om hand och behandlas särskilt och speciellt. Sådant är väldigt svårt att komma åt. Det är en ständig kamp.

Ett sätt att föra kampen är att vara normkritisk och vända perspektiven. I sann independent living-anda med internationell spridning har GILs medarbetare lyckats med det. I le Monde, BBC och Dansk TV har CP-dockan figurerat. 

För spridningen av budskapet och för ledningen av kampen med CP-dockan som symbol, och inte minst för att mångfalden bland dockor ökat, tilldelas Anders Westgerd 2012 års Hjärter Ess. 

Lovisa Söderberg har varit programledare för barnprogrammet Bolibompa i Sveriges television.  

Motivering: Det enda möjliga för hållbar attitydförändring är att börja med barnen. I dessa tider pekas personer med funktionsnedsättning ut som levande exempel i särskilda tävlingsprogram eller visar upp sina liv på bästa sändningstid i särskilda funktionsnedsättningsreservat. Strukturella problem på arbetsmarknaden ska lösas med skattefinansierad köpt reklamtid. Då känns det befriande att SVT äntligen fattat att hela befolkningen ska vara en del av företagets ordinarie sändningsutbud.

Fram stiger Lovisa Söderberg som den klarast lysande stjärnan på Bolibompa-himlen. Att Lovisa gjort sådan succé är helt hennes egen förtjänst. För det ger vi henne STIL-priset Hjärter Ess 2011. 

Hans Ytterberg är jurist och tidigare ombudsman mot diskriminering på grund av sexuell läggning, HomO. Maria Johansson har varit ordförande i förbundet DHR.  

 Motivering: Hans Ytterberg, utredaren bakom ”Bortom fagert tal” och Maria Johansson, ordförande i DHR, delar på 2010 års STIL-pris Hjärter Ess. Ytterberg får priset för att ha gjort utredningen och Johansson för kampen att offentliggöra den. Utredningen ”Bortom fagert tal” är en motbild till hur det svenska etablissemanget fortfarande kostnadssätter vår värdighet och vår fulla delaktighet. Bara själva namnet – ”Bortom fagert tal” – uttrycker precis hur vi känner det. 

Lars Lindberg är senior rådgivare på Nordens välfärdscenter. 

Motivering: Det började med en USA-resa i mitten av nittiotalet. Därefter gick Lars Lindbergs väg från handikapprörelse till regeringskansli. Insatserna som projektledare för den nationella handlingsplanen kan inte överskattas. Nu, tio år senare, när vi utrustats med ett nytt kraftfullt verktyg i form av Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning har vi, mycket tack vare Lars Lindberg, ett politiskt system som redan prövats. Cirkeln slöts i våras med en ny USA-resa. 

Lars Lindbergs upplysande, lärorika och pedagogiska rapporter från den amerikanska politiken kryddar och förstärker ytterligare hans förtjänstfulla värv i kampen för allas lika rättigheter och möjligheter. 

Katarina Hahr var mångårig journalist och producent på Sveriges radio. Hon gick bort 2021.  

Motivering: 2008 år STIL-pris Hjärter Ess tilldelas Katharina Hahr, projektledare för ”Välviljans Apartheid” som under våren 2008 sändes i Sveriges Radio och som på ett allt annat än traditionellt sätt visade och belyste hur verkligheten verkar och motverkar för människor med funktionsnedsättningar. 

Välviljans Apartheid lyfte frågor som står för allt som Hjärter Ess står för såsom antidiskriminering, tillgänglighet, medborgerligt likavärde och gav upphov till många diskussioner som är nödvändiga för att driva frågor av vikt för människor med funktionsnedsättningar framåt.  

Magnus Berglund arbetade länge med tillgänglighetsfrågor i hotellkedjan Scandic.  

Motivering: Likt en kock har Scandics handikappambassdör Magnus Berglund med berömvärd kreativitet komponerat en harmonisk rätt av klassiska råvaror – inte då på bruna bönor och rotfrukter. Med kreativitet och initiativkraft har Magnus satt rätten ”tillgänglighet” på Scandics meny – detta till glädje för många och som föredöme för andra!  

Hans Filipsson är en aktivist ut i fingerspetsarna. Han initierade Marschen för tillgänglighet och har drivit frågan om rätten till tillgängliga bensinstationer mot Circle K i domstol.

Erik Ljungberg var en profil inom funktionsrättsrörelsen. Han stred för att kunna delta fullt ut i samhället som alla andra. Erik Ljungberg gick bort 2012.  

Motivering: Erik Ljungbergs civilkurage gav honom STIL-priset. Han protesterar mot och synliggör diskriminering på ett roligt och intelligent sätt. För en organisation som STIL med handikappolitiska rötter är det viktigt att vassheten finns kvar, att man vågar sticka ut hakan. Det gör Erik Ljungberg och därför blev han den självklare vinnaren av STIL-priset, Hjärter ess 2005.  

Jonas Franksson är skådespelare och programledare. Han tilldelades Stora journalistpriset 2004 och är sedan 2019 ordförande i STIL.  

Motivering: 2004 års pris tilldelas CP-magasinets Jonas Franksson för att han på ett kaxigt och roligt sätt lyckats skapa eftertanke och reflektion hos många av Sveriges tv-tittare. Programmet gav också anledning till många diskussioner i och utanför medierna som är nyttiga för att föra den svenska handikappolitiken framåt.