Att vara medlem - Frida - Transkriberad

Frida Inghamn berättar om att vara medlem i STIL. Textat på svenska (tryck på textningsknappen för att få fram texten).

Frida är framför en vägg med svart tapet och vita ord. Några av orden som syns är arbetsledare, jämlikhet, politisk påverkan och självbestämmande.

Det är Fridas ansikte och axlar som syns. Frida har en röd hatt och en grå tröja. Frida säger:

Jag heter Frida. Jag har en röd hatt på mig. Jag har ett par piercingar, en i näsan och en i överläppen.

Jag har haft assistans i ungefär fem år. Jag har haft två olika assistansbolag innan STIL. Jag tyckte inte att jag... fick ha så mycket att säga till om kring assistansen.

Jag var lite rädd för att byta till STIL. Jag hade varit inne och läst om STIL ganska mycket. Jag bor i Örebro och STIL fanns inte i Örebro. Det är nackdelen... att jag måste sitta och åka till Stockholm för att träffa teamet.

Och så tyckte jag egentligen att... "assistansen får nån annan sköta, jag vill tänka på andra saker i livet". Men när saker inte funkade så tyckte jag att allt började handla om assistansen istället ändå.
Så då testade jag att byta.

Det har varit turbulent... Mycket jobb. Men saker har blivit väldigt annorlunda. Jag har definitivt kunnat bestämma mycket. Det är ett ställe där man kan komma och ständigt ställa frågor utan att känna sig besvärlig.

Man får kanske jobba en hel del för att få det som man vill. Men utrymmet för att göra det finns... och att ändra och kämpa på tills det blir som man vill ha det.

Jag tycker att det är kul att vara en del av STIL som är en så stor del av politiken också, påverkar politiken kring assistans.

En sak som jag tycker är bra med STIL är att ha en arbetsledarpartner som själv har assistans. Då tycker jag ofta att det är lättare att prata kring hur jag ska hantera olika frågor med assistenterna... När det är någon som själv lever i en liknande situation och inte en kontorssnubbe, det är viktigt för mig.

Och det har jag varit petig med när jag har fått byta arbetsledarpartner, att det måste vara någon som själv har den erfarenheten, att leva med assistans. Inte bara någon som haft kontakt med assistans eller jobbat som assistent, för det är helt olika erfarenheter.