Goda levnadsvillkor

Det här är den definition av goda levnadsvillkor som STIL och JAG presenterar på seminariet "Personlig assistans - en hotad frihetsreform?" 31 maj 2016. Längst ner på sidan hittar du definitionen i PDF-format.

Mänskliga rättigheter är grundade på principer om icke-diskriminering, tillgänglighet och lika möjligheter. Vi har alla rätt till fullständigt och faktiskt deltagande i samhällslivet, att vara en del av samhällsgemenskapen. Var och en av oss har rätt till självbestämmande och valfrihet. Det gäller oavsett kön, funktionsförmåga, ålder eller andra egenskaper. Och det innebär att personer med funktionsnedsättningar är en naturlig del av den mänskliga mångfalden.

Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar är en del av den internationella rätten. Riksdagen har beslutat att konventionen är juridiskt bindande i Sverige från och med den 14 januari 2009. Stycket ovan beskriver konventionens allmänna principer. De står i artikel tre. Alla människors lika värde, mänskliga rättigheter ligger också till grund för LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Bakgrunden till LSS

LSS kom till på förslag av 1989 års handikapputredning. Handikapputredningen visade att levnadsvillkoren för personer med omfattande funktionsnedsättningar var avsevärt mycket sämre än för befolkningen i övrigt. Personer med funktionsnedsättningar levde i ett utanförskap. Strikta regelsystem, en byråkratisk organisation, centrala beslut och starka professionella grupper tog ifrån enskilda personer självbestämmandet även över mycket privata situationer (Utredningsbetänkandet, SOU 1990:19).
Handikapputredningen beskrev samhällets värdering av levnadsnivån för personer med funktionsnedsättningar med begreppet ”lagom för funktionshindrade” (Huvudbetänkande, SOU 1991:46). Handikapputredningen ställde LSS mot synsättet ”lagom för funktionshindrade”. Lagstiftningen kom till för att ta bort klyftorna och göra personer med funktionsnedsättningar till en naturlig del av samhällsgemenskapen. LSS kvalitetskrav och bärande principer är grundade på den humanistiska människosynen: ”Den humanistiska människosynen innebär att människan alltid är att betrakta som en individ med ett värde i sig. Ingen människa är mer värd än någon annan. En ovillkorlig rätt till respekt för människovärdet förändras inte av grad eller art av funktionsnedsättning. Den människa som har ett svårt handikapp får aldrig betraktas som ’föremål för åtgärder’, utan skall ses som en individ med rättigheter.” (Prop. 1992/93:159 sid 43f.)

Goda levnadsvillkor är mänskliga rättigheter

LSS bygger på den humanistiska människosynen. Den enskilde är alltid subjekt i sitt eget liv, enligt denna. Hen har rätt till integritet och självbestämmande (LSS 6§). LSS målsättning är att insatserna i lagen ska främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för målgruppen (LSS 7§ 2st). Den enskilde har också rätt till kontinuitet, att känna trygghet. Stödet får inte plötsligt upphöra eller förändras (7§ 2st). Slutligen ska lagens insatser garantera den enskilde goda levnadsvillkor (LSS 7§ 2st).
Goda levnadsvillkor är den kvalitetsnivå som lagens insatser ska hålla. Goda levnadsvillkor är en förutsättning för full delaktighet i samhällslivet. Goda levnadsvillkor är detsamma som mänskliga rättigheter. ”Alla människor värde är lika, alla har samma mänskliga rättigheter och samma rätt att få dem respekterade. Oavsett förlust av eller tillgång till den ena eller andra individuella förmågan.” (Prop. 1992/93:159 Bilaga 1.1 sid 215)

Oavsett funktionsförmåga är alla alltså lika mycket värda. Alla har rätt att få sina mänskliga rättigheter respekterade. Självbestämmande innebär att integriteten försvaras. Och ju svårare den enskilde själv har att försvara sin integritet och hävda sitt självbestämmande, desto viktigare är det att hen har personer kring sig som gör detta möjligt. Det framgår av LSS förarbeten att goda levnadsvillkor är detsamma som mänskliga rättigheter. Utifrån propositionen och de bakomliggande betänkandena är det inte särskilt komplicerat att definiera vad som är goda levnadsvillkor.

Rätten att vara jag i mitt eget liv

Personer med funktionsnedsättningar har rätt att leva som individer. Vi är inte en grupp av helt likartade individer, och goda levnadsvillkor betyder inte samma levnadsvillkor.
Goda levnadsvillkor handlar istället om lika villkor, lika valmöjligheter. Det innebär att lagstiftningens kvalitetskriterium goda levnadsvillkor inte kan mätas i form av ett faktiskt slutresultat. Goda levnadsvillkor uppnås när den enskilde själv får bestämma vad som är angeläget i det egna livet, när de behov den enskilde tycker är angelägna blir tillgodosedda. Självbestämmande över de insatser (i form av t.ex. personlig assistans) en behöver är en förutsättning för självbestämmande över det egna livet. Det är en förutsättning för goda levnadsvillkor enligt lag och förarbeten.

Slutligen innebär goda levnadsvillkor att få möjlighet att på lika villkor som andra delta i samhällslivet. Kvalitetskriteriet goda levnadsvillkor är mer än ett liv på ”lagom för funktionshindrade-nivå”. Istället är lagens målsättning jämlika levnadsvillkor och full delaktighet. Jämlika levnadsvillkor innebär en rätt att leva som den individ en är, att vara huvudperson i sitt liv. Full delaktighet handlar om rätten att delta i samhällslivet. Det handlar inte om att leva exakt som andra. Det handlar om att få tillgång till samma valmöjligheter.
Rätten till jämlika levnadsvillkor och full delaktighet gäller oavsett grad eller art av funktionsnedsättning. Självbestämmande är inte en egenskap den enskilde måste inneha. Självbestämmande är något som skapas genom en möjliggörande omgivning. ”Genom insatsernas skall barn och ungdomar ges förutsättningar för god fysisk och psykisk utveckling och i övrigt sådana uppväxtvillkor som betraktas som goda för alla barn och ungdomar. Insatserna till vuxna personer skall grundas på behov som den enskilde finner angelägna att få tillgodosedda för att leva ett så självständigt och oberoende liv som möjligt. Andra viktiga utgångspunkter är anhörigas behov av att leva ett aktivt och tryggt liv, ungdomars behov av frigörelse och vuxnas behov av vuxenrelationer till sina närstående” (Prop. 1992/93:159 sid 51).

Goda levnadsvillkor i form av självbestämmande

Självbestämmande handlar om valfrihet och integritet, såväl fysisk som psykisk integritet. Det handlar också om rätten till en individuell livsstil utifrån egna personliga önskemål och förutsättningar. Det handlar i kort om en serviceinsats anpassad till mig, personen, och tillgänglig där jag befinner mig när jag behöver den.
För att en serviceinsats ska vara personligt anpassad är det avgörande att den enskilde har kontroll över vem som ger service, vad som görs och hur det görs. Rätten att bestämma var och när jag behöver service innebär att serviceinsatsen finns till hands där jag befinner mig. Rätten att bestämma över vem, vad, hur, när och var är det som gör en serviceinsats personlig, och är en förutsättning för goda levnadsvillkor.

Rätten att bestämma över vem, vad, och hur innebär också att jag kan få tillgång till ett kvalificerat stöd. Stödet ges av någon som har tillräcklig kunskap om mig och om mina behov. Det kan handla om särskilda kunskaper om min funktionsnedsättning, om mina individuella förutsättningar, eller en förmåga att tolka mig och mina behov. Det kan också vara ett stöd som är uppmärksam på att jag inte gör mig själv eller min omgivning illa. Det kan handla om kognitivt stöd, att tolka och förklara saker runt om mig, förutse konsekvenser. Att ge stöd så jag inte oavsiktligt gör något jag inte vill. Det handlar också om att ge stöd så andra förstår vad jag vill förmedla.
Självbestämmande handlar om rätten att arbetsleda den som ger mig service. Om jag har svårigheter att själv definiera och förmedla mina behov, behöver stödet också innefatta en personlig arbetsledning, av någon som kan tolka min vilja på rätt sätt.

Goda levnadsvillkor i form av delaktighet och jämlikhet

Jämlika levnadsvillkor och full delaktighet är avsevärt mer än att enbart få de mest grundläggande behoven tillgodosedda.
Grundläggande behov handlar om självklara saker som att få sköta min personliga hygien, städa sin bostad, tvätta mina kläder och laga min mat på det sätt som jag vill. Det handlar om rätten att träna och sköta min hälsa. Det handlar också om rätten att bo var och hur jag vill, och rätten att röra mig fritt i samhället. Grundläggande behov är också rätten att kommunicera med andra och upprätthålla sociala kontakter. Det handlar om att kunna göra mig förstådd och ta emot information på ett sätt som jag förstår. Rätten att kommunicera på mitt sätt, oavsett om jag använder tal, symbolspråk eller behöver stöd med att tolka mina reaktioner och signaler. Det handlar om rätten att ta och upprätthålla sociala kontakter.

Grundläggande behov är förutsättningen för goda levnadsvillkor. Goda levnadsvillkor i form av delaktighet och jämlikhet är något mer än grundläggande levnadsvillkor. Goda levnadsvillkor handlar om rätten att vara en del av samhällsgemenskapen, att inte bara vara en mottagare av samhällsstöd utan att få bidra till det gemensamma. Det handlar om att få möjlighet att gå i skolan och studera, ha ett jobb eller frivilligarbeta. Det handlar om att kunna delta i föreningsliv, i politiska och religiösa aktiviteter, och att ta förtroendeuppdrag om jag så vill.
Goda levnadsvillkor handlar också om att få möjlighet att ha och vårda vänskap och att vara en naturlig och aktiv del av min familj, eller den familj jag väljer att se mig som en del av. Det handlar om att få vara fullt delaktig i familjelivet utifrån den relation jag har. Och det handlar om att ha den relation jag önskar till vänner och andra närstående.

Goda levnadsvillkor i form av trygghet och kontinuitet

Slutligen handlar goda levnadsvillkor om rätten till kontinuitet, om möjlighet att planera och planera om. Det handlar både om trygghet och spontanitet. Det handlar om att jag själv ska kunna ha överblick över min vardag och kunna planera min framtid. Det handlar om att kunna göra saker spontant, om att välja och välja om hur och var jag vill leva. Det handlar om en rätt att sätta mina egna integritets- och intimitetsgränser och få dem respekterade.

Goda levnadsvillkor innebär att den serviceinsats jag behöver inte villkoras av att jag bor kvar där jag bor, lever ensam eller med den jag lever nu, arbetar eller inte arbetar med det jag gör nu. Goda levnadsvillkor innebär helt enkelt att den serviceinsats jag behöver är hållbar.

Artikel uppdaterad:
2017.04.05

Dokument