Personliga assistenter som jobbar hos flera assistansanvändare. Kontorspersonal, istället för assistansanvändare, som arbetsleder personliga assistenter. Utredningen om yrket personlig assistent ger en bra bild av hur yrket personlig assistent ser ut idag. Men utvecklingen av yrket strider mot funktionsrättskonventionens definition av personlig assistans, visar STILs genomgång. Det tar inte utredningen upp.
STIL har svarat på remissen till utredningen ”Översyn av yrket personlig assistent”. Många av förslagen är mycket genomarbetade. Personliga assistenter ska naturligtvis ha rätt till villkor enligt kollektivavtal oavsett var de jobbar. Assistansersättningen måste höjas. Förslaget att alla assistansanordnare ska ta ansvar för sjuklönerna är också bra, inte minst eftersom det förutsätter ett gott arbetsmiljöarbete.
Men vi är förvånade över att yrket personlig assistent inte alls förklaras eller analyseras mot bakgrund av funktionsrättkonventionen. Sverige skrev under funktionsrättskonventionen, FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, 2009. Där, närmare bestämt i en kommentar till artikel 19, finns tydliga beskrivningar av vad som kännetecknar personlig assistans:
• Assistansanvändaren ska alltid kontrollera den personliga assistansen – vem som utför den, vad som ska göras samt hur, när och var den personliga assistansen utförs.
• Personlig assistans är en individuell relation mellan assistansanvändare och personlig assistent. Därför måste personliga assistenterna rekryteras, introduceras och arbetsledas av assistansanvändaren eller någon i användarens stödstruktur.
• Personliga assistenter ska inte delas mellan assistansanvändare, om inte alla är med på det.
För att uppfylla kraven i funktionsrättskonventionen krävs alltså att assistansanvändaren har kontroll över beslut och arbetsledning i sin personliga assistans – på egen hand eller med en stödstruktur. Det beror på att personlig assistans inte är en vårdinsats utan ett verktyg för att leva ett självbestämt liv. Definitionen av personlig assistans definierar i sin tur yrket personlig assistent.
Funktionsrättskonventionen följs inte
Statistiken i utredningen visar att funktionsrättskonventionen inte följs på flera avgörande punkter:
• En fjärdedel av de personliga assistenterna arbetar hos fler än en assistansanvändare. Det är vanligare hos kommunala anordnare jämfört med privata. En av fyra arbetar alltså på ett annat sätt än vad tanken är med hur den personliga assistansen ska organiseras.
• Det är vanligt att personliga assistenter arbetsleds av en centralt utsedd arbetsledare hos anordnaren. Det gäller såväl kommunala som privata anordnare. Här konstaterar utredaren själv att ”grundtanken med personlig assistans är att det är assistansanvändaren som arbetsleder assistenterna”. Därför kan den direkta arbetsledningen av personliga assistenter aldrig göras centralt ifrån ett kontor, menar vi. Den måste alltid ligga hos assistansanvändaren själv, eller någon i dennes närhet som hen själv valt.
Utredningen visar också att yrket personlig assistent fått en allt mer medicinsk prägel. Hälften av assistenterna utför hälso- och sjukvårdsinsatser på delegation från vården. Vi ser det som en naturlig följd av att bedömningen har blivit alltmer fokuserad på medicinska behov som grund för personlig assistans. Utvecklingen driver på en återgång till en situation med institutionella lösningar som dömdes ut som oacceptabel i slutet av 1980-talet.
Sättet att begränsa och förminska vad den personliga assistansen är präglar dessutom den allmänna diskussionen kring yrket personlig assistent. Personlig assistent är inte ett vårdyrke utan ett yrke som gör det möjligt för personer med normbrytande funktionalitet att leva ett självbestämt liv i samhället.
Gärna mer kunskap, men inte generella utbildningar
Utredningen föreslår särskilda utbildningar för personliga assistenter. Det är inte en bra idé, tycker STIL. Arbetsuppgifterna i respektive anställning, och det ansvar som kommer med dem, är avgörande för vilken erfarenhet, utbildning eller träning varje assistent behöver. Det är kvaliteter som integritet och självkänsla som krävs för att bli en bra assistent och för att kunna sätta assistansanvändaren först.
God kunskap i att kunna arbetsleda är A och O när det gäller de personliga assistenternas arbetsvillkor, liksom det är för att kvaliteten i den personliga assistansen ska vara bra. Väldigt många assistansanvändare vet idag inte om sina rättigheter och ställer därför inte tillräckliga krav på sin personliga assistans. Här behövs kunskap och utbildning för oss assistansanvändare, och våra eventuella företrädare.
Personlig assistans en praktisk lösning från Independent Living-rörelsen
Tanken om personlig assistans växte fram ur Independent Living-rörelsen som en egen och praktisk lösning på hur personer med normbrytande funktionalitet skulle kunna lämna institutions- och vårdboenden bakom sig. Personlig assistans är ett verktyg som gör det möjligt för personer med normbrytande funktionalitet att leva ett självbestämt liv och vara en del i samhällsgemenskapen. En personlig assistent är en person som möjliggör för en specifik person med funktionsnedsättning att ha kontroll över sitt liv och att kunna göra de val hen vill göra.
Personlig assistent är ett mycket avancerat yrke.
Jonas Franksson, ordförande STIL
Jessica Smaaland, politisk sekreterare STIL
