Fler ska få rätt till personlig assistans. En utredning vill komma till rätta med de senaste årens många förändringar som gjort att en mängd personer kastats ur assistansen, eller aldrig fått rätt till personlig assistans. I betänkandet ”Stärkt rätt till personlig assistans” lägger utredningen förslag som ger 2 000 fler personer rätt till personlig assistans, jämfört med idag. Många av dem är barn.
STILs ordförande Jonas Franksson har varit en av experterna i utredningen. Det har varit en ovanligt framåtsyftande utredning, med bra arbete i expertgruppen, anser han.
– Det beror dels på att direktiven haft intentionen att förstärka rätten till personlig assistans och inte göra försämringar eller nedskärningar som i tidigare utredningar. Dels beror det på att utredaren Fredrik Malmberg har haft ett väldigt lyhört sätt att arbeta. Han har verkligen sett oss i expertgruppen som de experter vi är. Ett exempel är frågan om egenvård där vi från assistansanvändarsidan först tyckte att utredningen landade i fel slutsatser, men där vi gemensamt arbetade fram lösningar som hela expertgruppen kunde acceptera, säger Jonas Franksson.
Utredningen är en del av januariavtalet. Förslagen sägs ”läka konsekvenserna av praxisförändringen”.
– Det är glädjande att förslagen kommer att leda till att fler personer får rätt till personlig assistans. Det gäller framförallt de som har fått nedskärningar efter den ändrade rättspraxisen för det femte grundläggande behovet ”särskild kunskap”.
Fler barn bedöms få rätt till personlig assistans. Idag är det vanligt att barn nekas assistans för att föräldrarnas ansvar tolkas väldigt brett. Utredningen föreslår att föräldrars generella ansvar smalnas av. Ett schablonavdrag för att bedöma föräldraransvar ska leda till en mycket bättre och rättssäkrare situation för föräldrar med barn som behöver assistans än idag.
– STIL är dock kritisk till att det ska göras avdrag för barn över 12 år. Från 12 års ålder blir föräldraransvaret mer coachande. Det är viktigt under de år man går från barn till vuxen. Man ska ha rätt till att få ha fysisk distans till sina föräldrar och inte vara hänvisade till att behöva hjälp av dem under en viss tid av dagen. Vi vet att ett sådant avdrag görs för en del större barn redan idag, medan andra inte får något avdrag alls och för dessa barn leder utredningens förslag till en försämring, säger Jonas Franksson.
Ett tredje förslag från utredningen är ansvaret inom hälso- och sjukvården blir tydligare. Otydliga regler ska inte leda till att människor förlorar sin personliga assistans.
Nu när dessa förslag ligger på regeringens bord är det dags att titta på den förändrade rättspraxisen för de övriga grundläggande behoven, anser Jonas Franksson.
– STIL vill att hela systemet med grundläggande behov tas bort och att behovsbedömningen istället utgår från artikel 19 i Funktionsrättskonventionen. Vi håller på att skissa på hur en sådan behovsbedömning skulle kunna se ut, och arbetar för att utredningen som ska se över det statliga huvudmannaskapet också ska utreda detta, säger han.
