Det är flera lagändringar som börjar gälla 1 januari 2023. Nedan beskriver vi vilka de är. Du hittar också svar på några av de vanligaste frågorna om lagändringarna. Om du inte hittar svaret på just din fråga är du välkommen att höra av dig till vår jurist Michel Wakim. Du kan också titta på vårt webbinarium om lagändringarna i efterhand.
Lagändringarna gäller både personlig assistans via LSS (kommunen) och Socialförsäkringsbalken (försäkringskassan).
- Det grundläggande behovet ”annan hjälp som förutsätter ingående kunskap” försvinner.
- Två nya grundläggande behov kommer läggas till:
- Stöd som någon behöver på grund av en psykisk funktionsnedsättning för att förebygga att han eller hon fysiskt skadar sig själv, någon annan eller egendom (behov 6).
- Stöd som någon behöver löpande under större delen av dygnet på grund av ett medicinskt tillstånd som innebär att det finns fara för personens liv eller en överhängande och allvarlig risk för hans eller hennes fysiska hälsa (behov 7).
- Kvalificerade aktiverings- och motiveringsinsatser för att någon själv ska klara att tillgodose de grundläggande behoven måltider, på- och avklädning, personlig hygien och kommunikation ska räknas som en del av behovet. Gäller vid psykisk funktionsnedsättning.
- Det införs ett schabloniserat föräldraavdrag som ska motsvara det ansvar som alla föräldrar har för sina barn.
- Den så kallade 65-årsgränsen kommer följa den allmänna pensionsåldern. 2023 blir den därför 66 år.
Dessutom införs en ny lag om egenvård.
1. Innebär lagändringarna att jag kan få personlig assistans nu?
Om du har en psykisk funktionsnedsättning eller ett medicinskt tillstånd som innebär stor risk för din hälsa eller ditt liv är chansen stor att du kan få personlig assistans. Speciellt om du haft assistans tidigare, men blivit av med den.
Om du är under 18 år kan det också innebära att du lättare kan få personlig assistans. Det beror på det avdrag som görs för att dina föräldrar har ett ansvar för dig kan bli lägre än idag.
Om du endast har en fysisk funktionsnedsättning, exempelvis enbart är rullstolsburen, och är över 18 år omfattas du inte av lagändringarna. Varken personkretsarna eller behovsbedömningen i övrigt kommer att ändras.
2. Jag har redan personlig assistans, kan jag få flera timmar?
Lagändringarna handlar framförallt om rätten till personlig assistans, det vill säga vad som ska räknas till grundläggande behov. Men om du har personlig assistans enligt LSS (kommunen) idag kan ändringen innebära att du når upp till gränsen för statlig assistansersättning. Det brukar oftast vara lättare att få fler timmar för övriga behov då.
3. Jag har hört att fler barn kommer få personlig assistans nu, stämmer det?
Ja, det stämmer. Anledningen till lagändringarna var bland annat att många barn med omfattande funktionsnedsättningar inte längre hade rätt till personlig assistans. Dessutom kunde man se att föräldraansvaret bedömdes väldigt olika, vilket inte är rättssäkert. Regeringen räknar med att ungefär 770 fler barn kommer att få rätt till personlig assistans från 2023.
4. Kommer jag förlora min personliga assistans nu när ett grundläggande behov försvinner?
Nej, troligtvis inte. Tanken är att stärka rätten till personlig assistans. Regeringen räknar med att 2 000 fler personer kommer ha rätt till personlig assistans efter årsskiftet.
Det finns heller ingen plan att återuppta tvåårsomprövningarna i och med denna lagändring.
5. Vad är en psykisk funktionsnedsättning?
Det finns ingen definition eller uppräkning av diagnoser i lagen eller förarbetena. Det är något som troligen kommer att definieras mer i praxis (beslut av domstolar). Men personer med autism/inom autismspektrat, utvecklingsstörning och stora kognitiva svårigheter kan antagligen räknas hit.
6. Vad menas med kvalificerade aktiverings- och motiveringsinsatser?
För att stödet ska vara kvalificerat krävs att det handlar om något mer än vägledning, påminnelser och instruktioner.
Det kan till exempel handla om att en personlig assistent behöver vara fysiskt nära i samband med integritetsnära situationer och att stödet näst intill är praktiskt. Ingående kunskaper är inte ett krav, men om det behövs ingående kunskaper är det större chans att stödet räknas som kvalificerat.
I slutändan kommer domstolarna att avgöra vad krävs för att något ska räknas som kvalificerat.
7. Är det bara utåtagerande beteende som ger rätt till personlig assistans enligt det nya sjätte grundläggande behovet, eller kan det också handla om passivitet?
Så länge det handlar om ett beteende som sker ofta och ger allvarliga konsekvenser spelar det ingen roll. Att exempelvis behöva stöd för att förstå att man måste flytta på sig om en bil kommer skulle därför kunna räknas.
De krav som idag finns för aktiv tillsyn av övervakande karaktär ska fortsätta gälla även för det nya sjätte behovet. Det betyder:
- att allvarliga händelser faktiskt måste inträffa ofta, och
- att den personliga assistenten alltid måste vara intill (i samma rum) assistansanvändaren.
Det finns dock inga krav på ingående kunskap eller att behovet måste finnas under hela dygnet. Till exempel kan det räcka med att behovet bara finns utanför hemmet.
8. Vilka medicinska tillstånd kommer att räknas till det nya sjunde behovet? Jag får trycksår om jag inte ändrar ställning ofta, räknas det?
Det finns inte någon lista, utan det som avgör är att hälso- och sjukvårdspersonal har bedömt att assistansanvändaren kan utföra åtgärden själv eller med hjälp av någon annan enligt lagen om egenvård (alltså att det inte är sjukvård). Det ska också finnas en stor risk att ett uteblivet stöd direkt leder till ett livshotande tillstånd, akuta skador eller att det medicinska tillståndet omedelbart förvärras. Ett exempel skulle kunna vara svår epilepsi.
Ytterligare krav är att behovet måste finnas under större delen av dygnet och att den personliga assistenten alltid måste befinna sig i samma rum som assistansanvändaren.
Troligen räknas därför inte risk för trycksår till det grundläggande behovet. Enligt förarbetena så bör inte en risk för en gradvis försämring av hälsotillståndet eller en mer långsiktig risk för liv räknas. Dessutom krävs det antagligen inte att en personlig assistent befinner sig i samma rum som dig för att motverka trycksår.
9. Måste de två nya grundläggande behoven vara integritetsnära för att räknas?
Nej, både det sjätte och sjunde behovet ska räknas i sin helhet oavsett hjälpens karaktär. Det samma gäller det första grundläggande behovet, andning, och måltider i form av sondmatning.
10. Gäller den nya lagen om egenvård mig?
Lag om egenvård gäller hela Sveriges befolkning, inte bara assistansanvändare. I praktiken innebär den inte något nytt, utan den är mest ett förtydligande av hur det faktiskt fungerar redan idag.
Det är upp till hälso- och sjukvården att bedöma om en behandling (exempelvis läkemedel på recept) kan utföras av dig själv eller någon annan i din närhet. Det räknas då som egenvård. Att något är bedömt som egenvård är ett krav för det sjunde grundläggande behovet, om medicinska tillstånd.
Hälso- och sjukvården kan också göra bedömningen att behandlingen inte kan utföras som egenvård. Då räknas det som sjukvård istället. Om något räknas som sjukvård kan du inte få personlig assistans för det, varken som ett grundläggande eller som ett övrigt behov.
Och nej, du behöver inte en egenvårdsbedömning för att ta ett receptfritt läkemedel.
11. Vad menas med föräldraavdrag, och hur stort kommer det att bli?
Alla föräldrar har ett ansvar för sina barn enligt lag. När barnet är litet har föräldrarna ett större ansvar och lägger mer tid på att tillgodose barnets behov än när det är äldre. Tanken med ett föräldraavdrag är att föräldrar fortfarande ska ha ett ansvar för sitt barn även om barnet har personlig assistans. Det kommer att göras genom att dra av timmar från barnets hela assistansbehov.
Föräldraavdraget kommer att minska ju äldre barnet blir. När barnet fyller 18 år kommer avdrag inte längre att göras. Det kommer heller inte göras avdrag på något grundläggande behov från det att barnet fyller 12 år. Det kan också vara bra att veta inga avdrag kommer att göras för behov som är kopplade till andning, måltider i form av sondmatning eller stöd vid medicinskt tillstånd.
Hur stort föräldraavdraget kommer att bli i olika åldrar står i en förordning, men exakt hur avdragen kommer att ske är inte klart:
- För barn 0‑1 år görs ett avdrag med 12 timmar per dygn för grundläggande behov.
- För barn 1‑6 år görs ett avdrag med 2,5 timmar per dygn för grundläggande behov och 0,5 timmar per dygn för andra personliga behov.
- För barn 7‑11 år görs ett avdrag med 1 timme per dygn för grundläggande behov och 1 timme per dygn för andra personliga behov.
- För barn 12‑17 år görs ett avdrag med 1 timme per dygn för andra personliga behov.
