Jonas krönikor
Jonas Franksson är skådespelare, debattör, fd programledare för Cp-magasinet och styrelseledamot i Stil. Han skriver om allt från personlig assistans till Michael Jacksson. Allmänna regler
Söndag 31 Jan
Välkomna till DDR
Östtyskland brukar nämnas som ett skräckexempel när det gäller att kartlägga medborgares liv. Nu har arkiven öppnats. Vi pratar om det som en förgången tid, en tid att förfasa sig över. Men den tiden är närmare än vi tror. För några av oss väntar den runt hörnet.
Jag har sedan ett år suttit i referensgruppen för behovsbedömningsinstrumentet för personlig assistans. I onsdags ringde min kollega ifrån DHR och var så upprörd att det slog gnistor. Hon läste upp brottstycken ur den senaste versionen av instrumentet, och jag trodde inte mina öron. Sedan öppnade jag dokumentet som jag fått skickat till mig och trodde inte mina ögon.
På 91 sidor ska varje minut och sekund av vårt dygn kartläggas. Det finns frågeställningar som rör såväl ett säkert sexualliv och rengöring av könsorgan som en god diet och lämplig motion. Under varje frågeställning ska försäkringskassans handläggare fylla i en ruta om huruvida beskrivningen av hjälpbehovet är rimligt eller inte; alltså om man ljuger eller talar sanning.
Jag har nästan aldrig använt ordet kränkt. Jag vill inte missbruka det ordet. Dessutom tycker jag att man ger en massa puckon onödigt mycket makt om låter sig bli kränkt. Men i detta fall tycker jag att ordet är korrekt. Detta är, om det kommer att användas, en kränkning mot alla som kommer att utsättas för det. En kränkning från staten. FRA-lagen, släng dig i väggen. Här synas du av staten , hela vägen in under dina underkläder. Det obehagligaste just nu är att detta ”instrument” är tänkt att testas i ”skarpt läge” redan från februari på några stackars försökskaniner.
Naturligtvis kunde vi inte sitta kvar i gruppen och naturligtvis var vi tvungna att slå på stora trumman. Detta har på sina håll väckt irritation. Socialstyrelsen säger att det här bara är ett arbetsmaterial. Det är förstås kvalificerat trams. Ett material som ska användas på människor om någon vecka är inget arbetsmaterial. Det är inte ok att förödmjuka människor genom att hänvisa till att man genomför ett test.
Det här kom inte som en blixt från klar himmel. Vi i referensgruppen insåg tidigt att det hela var på väg åt fel håll. Vi förstod ganska snart att Socialstyrelsen inte lyssnade på oss. I maj förra året skrev vi ett brev till regeringen där vi var tydliga med att samarbetet inte fungerade. Tidigt i höstas var vi på ett möte med Socialstyrelsen där man lovade bättring. Sedan hörde vi inget. Så kom då den senaste versionen och den var värre än någonsin.
En av de ansvariga, Helene Wirandi, säger nu att man efteråt ska fråga dem som blir utsatta för testet om de uppfattade frågorna som integritetskränkande, vilket är ett helt befängt resonemang. Det är som om jag skulle ta dig mellan benen och sedan fråga om du uppfattade det som integritetskränkande. Övergreppet är ju redan ett faktum.
Vi gör allt vi kan för att detta instrument inte ska testas. Vi är bland annat med och drar igång assistansuppropet. Om vi misslyckas skulle jag gärna vilja uppmana dem som råkar ut för detta ”test” att inte ställa upp. Tyvärr vågar jag i dagsläget inte uppmana till det, för det finns en risk att den som vägrar inte får behålla sin assistans. Men blir du försökskanin, hör av dig hit till Stil. Ingen ska behöva förödmjukas för att få behålla sina mänskliga och medborgerliga rättigheter.
P.S. Glöm inte att läsa min bloggkollega Annika Teaslers utomordentliga artikel på DN-debatt idag om funkisar i tvrutan. Ni ska veta att det finns inget svårare här i livet än att få en artikel publicerad På DN-debatt, framförallt om man är relativt okänd.
P.P.S. För övrigt får radioserien ”Välviljans Apartheid” mer skit i samma tidning idag (ej på nätet). Redaktionen måste vara stolta över alla all uppmärksamhet serien får. Jag tror att kritiken grundar sig i att programmet visar arga funkisar. Både CP-magasinet och ”Köping” älskades för det glada tonläget. Om någon minns de stadier jag beskrev att vi måste ta oss igenom för att nå ett jämlikt samhälle (eller har tid att scrolla i bloggen) - här är ett exempel på att vi rör oss från ihjälkramningsstadiet mot aktivt-motstånsstadiet. Det är bra. Det är ett steg framåt. Det finns inga genvägar till ett jämlikt samhälle.
Skriven av Jonas 13:14:54
2010-01-31, 19:39:13 Rapportera denna kommentar
Instämmer fullt. Och jag håller helt med om den kritik ni riktar mot både Försäkringskassan och LSS-utredningen.
Däremot tycker jag att det är väldigt tråkigt att ni så ensidigt fokuserar på de som redan har rätt till LSS i både er kravlista för ett bättre Sverige och i ert remissvar till LSS-kommitténs utredning.
Ni kräver ”allas rätt till sitt eget liv, på sina egna villkor” men med ”alla” verkar ni mena dem som inte har nått pensionsåldern när de drabbas av funktionsnedsättning. +65-are göre sig icke besvär heller i framtiden.
Hemtjänst borde ingen med funktionsnedsättningar behöva lita till, hur gammal man än är.
Höj blicken och kräv mänskliga rättigheter för alla, oavsett ålder! :D
2010-02-01, 21:18:21 Rapportera denna kommentar
2010-02-03, 23:49:23 Rapportera denna kommentar
2010-02-06, 11:16:05 Rapportera denna kommentar
Skriv en kommentar
