Jonas krönikor
Jonas Franksson är skådespelare, debattör, fd programledare för Cp-magasinet och styrelseledamot i Stil. Han skriver om allt från personlig assistans till Michael Jacksson. Allmänna regler
Lördag 27 Feb
Sopa bort nationalismen
Så var ännu ett OS snart till ända, och jag har en varm känsla i magen. En känsla av att det här var ju riktigt trevligt. Fast samtidigt känner jag mig lite dum. Jag är ju glad för att det har gått bra för Sverige. Att svenskarna presterat. Men jag förstår egentligen inte varför. Jag avskyr nationalism. Det finns mängder av anledningar att känna stolthet, men att känna stolthet för sitt land känns unket på nåt sätt. Det är en massa tillfälligheter som har gjort att världens länder ser ut som de gör. Att man byggt upp myter kring nationer bygger i grunden på att det finns syften med att skilja på folk och folk. Man sätter upp gränser, man säger till dem som lever utanför dessa gränser att ni tillhör inte oss, man går ut i krig för att försvara dessa gränser. Man dödar människor för att de fötts på andra sidan gränsen. Det finns inget gott i att bevara dessa myter. Att känna stolthet för sitt land är något som vi borde ha slutat med för länge sedan.
Ändå sitter man här framför ett OS och känner en lycklig klump i bröstet för att gått bra för Sverige, ivrigt påhejad av hejarklacksledarna i televisionen som kallas för kommentatorer. Min favorit i detta OS är expertkommentatorn i skidskytte, Kalle Grenemark. ”Men gud vad roligt för Slovakien” utbrast han efter att den relativt okända slovakiska skidskytten Anastazija Kuzmina vunnit guld i sprinten, medan de svenska guldhoppen skjutit bort sig. Han lät som han menade det till hundra procent. Mer sånt tack!
Jag satt i soffan och svor när Sverige åkte ur hockeyturneringen, men såhär efteråt känns det ganska skönt. Vi skulle bli överösta med så mycket trams om Sverige tagit guld där. Däremot kändes det riktigt bra när Annette Norbergs lag vann OS-guld i curling. En stilfull sport som i år gör premiär i Paralympics. Detta guld kommer inte få personer att måla sina ansikten i gult och blått eller bada i fontänen på Sergels torg. Detta guld fick inte journalisterna att börja skriva om hur fantastiskt det var att vara svensk, utan bara uttrycka beundran för utövare som vunnit sitt andra OS-guld i en sport som ingen, som inte själv spelar, riktigt begriper. Jag satt uppe hela natten och tittade och när Norbergs mot alla odds vunnit fick jag en tår i ögonvrån. Jag kände efter en extra gång och jo, det kändes bara bra i magen denna gång. Ända fram till att nationalsången spelades. Då stängde jag av TV:n.
Skriven av Jonas 15:51:16
2010-02-27, 19:19:16 Rapportera denna kommentar
2010-02-28, 00:53:12 Rapportera denna kommentar
2010-02-28, 08:43:10 Rapportera denna kommentar
2010-02-28, 13:25:59 Rapportera denna kommentar
Men jag känner ungefär som du i soffan ändå Jonas. Lite löjlig är man i OS tider. Northug är lättare att tycka illam om för att han är norrman...
2010-02-28, 14:11:09 Rapportera denna kommentar
Skriv en kommentar
